söndag 21 september 2008

Det blir inte alltid som man vill

Dags för ännu en match...

Ulrika & Annica, mammor till Emmy C resp Fanny.


I kiosken råder febril aktivitet...
Målvakt-Emmas mamma Gunilla fördelar arbete?


Emmas lillasyster och Emmy C:s storasyster



Felicias mamma Camilla har kul med en gammal disktrasa. Hm...


Utanför kiosken snackas mycket fotboll...
Papporna Ricky (Emmi P), Stefan (Felicia), Magnus (Fanny) och Jocke (Emma E).



Det måste grillas korv...



Seriens bästa målvakt, Emma E, tillhör Edenryd.



Bilden är något suddig, men tungan syns i alla fall.


Annie och My tittar spänt på matchen.



Elins pappa Micke får vara linjedomare under första halvlek.



Annie i full karriär.



Halvlek. Plus och minus ventileras. Ny taktik gås igenom.



Tränar-Håkan. En man med pondus.


Elins bonuspappa tar hand om "pinnen" under andra helvleken. Rättvisa!



My är en klippa i backlinjen.



Man måste fylla på med massor av vatten. Ett bra tillfälle är på avbytarbänken.




Kamilla ger sig aldrig.




Elin får på ett kanonskott.




Emmi P


Klara ger man sig inte på ostraffat. Vad vore backlinjen utan henne?



Tack för god match!


Åhus-tjejerna vann med 4 mål mot 0, men det hänger vi inte läpp för. Det är bara att ta nya tag.



Solen sken, men det var aningen kallt, denna söndagsförmiddag i Edenryd. De gröna tog emot ett annat grönt lag, nämligen giganterna Åhus IF. Det mest kompletta laget i serien. Våra flickor har stått upp bra mot dem de senaste matcherna, så visst var vi sugna på att äntligen få vinna. Vi har ju seriens absolut bästa målvakt.

Idag fick Åhus spela i röda västar, men det verkade inte påverka de nämnvärt. De spelade sitt vanliga lysande spel. Våra gröna kämpade, men hade inte mycket att sätta emot. Åhus hade allt. Bollkontroll, passningarna och målen. De chanser Edenryd fick lyckades man inte förvalta. Jag tyckte mig se lite MAIF i dem.

Tjejerna kämpade in i det sista i denna matchen och verkade inte totlt nedslagna efter matchen. De skojades friskt i omklädningsrummet efter matchen. Ingen skada skedd. Vi ligger fortfarande högt upp i tabellen.

Hur som helst så gör Håkan och Mattias ett jättebra jobb med våra flickor och de sliter verkligen hårt. De vill och de kommer att lyckas. Det är bara Åhus som rår på dem helt och hållet.

Dags att ta nya tag inför nästa match. Kom på träningarna och kämpa vidare.

Tills vi ses igen... KRAMEN!





























Camilla gästbloggar: En välbehövlig och säker seger

I Mors Dekas frånvaro åtog sig Felicias mamma Camilla, ansvaret att fotografera och dolkumentera matchen, som numera är ett måste. Tjejerna är så duktiga och det vill vi ju visa för hela världen.


Det var en solig söndagseftermiddag, denna 14 september. Team Edenryd med föräldrasupportrarna gästade Hjärsås/Värestorp och vill ta revansch för den snöpliga förlusten mot Lönsboda en vecka tidigare. Då hade alla emot sig att det var kväll och motivationen var svår att hitta. Idag var det annorlunda.



De gröna spelade jättefin fotboll och slet till sista svettdroppen. Den här matchen skulle man gå segrande ur.


Passningsspelet fungerade och målchanserna duggade tätt, dock utan resultat. Både Victoria och Fanny kunde nätat på bra skott, men det ville sig inte.
Det var Emmi P som fick se till att bollen platsade i motståndarnas mål, genom en riktigt snygg pärla rätt upp i nättaket. Snyggt Emmi!


I en tuff situation mellan Kamilla och en vit spelare, blev Hjärsås/Värestorp tilldömda en straff. I åskådarnas ögon var detta inte korrekt, men det är ju domaren som bestämmer...
Vikarierande målvakt, Klara, gjorde ett strålande jobb och norpade straffen utan större problem. GO KLARA!!! Vilken tjej!





TACK tjejer, för ännu en härlig vinst! Ni är så duktiga!
Första bortasegern för höstsäsongen fixad.
GRATTIS!!!

Hjärsås/Värestorp - Edenryd 0-1
Målgörare... Emmi P
Härligt tjejen!
Tills vi ses igen... KRAMEN!












fredag 5 september 2008

En liiiiten förlust till...

Igår var det kvällsmatch för våra duktiga tjejer. Något stressade samlades hela truppen på sedvanligt ställe och körde i samlad trupp mot Lönsboda. Vi hade ca 5 mil framför oss.



Hela turen blev abrupt ändrad, då en olycka strax norr om Näsum, blockerade vägen. Vi blev tvungna att vända och snirkla oss igenom Östafors och Jämshög, för att komma ut på stora vägen igen. Detta gjorde således att vi blev något försenade till uppvärmningen.
Snapphanarna var snälla och gav laget en liten tidsfrist attkomma i ordning. Det var en lång väg att åka och förseningen gjorde inte flickorna mer uppiggade.


Ellen fick springa mycket.

Trist, men sant, så var det ett ganska håglöst Edenryd, som äntrade planen. De verkade inte lika taggade som vanligt. Mattias fick skrika ganska rejält på dem att hålla positioner och jaga boll. Även föräldrarna vid sidlinjen hjälpte till i hoppet om lite mer geist i spelet.



Chmiel jagar boll


Vicky blev mållös idag, men kämpade hårt, som vanligt.


En bestämd Elin, var mycket nära att göra mål.



My jobbade hårt i backlinjen.



Skön stil på Klara.




Lönsboda, som slapp den långa färden till matchen, hade mer tid att förbereda sig. De spelade fin fotboll, men hade i mitt tycke, lite väl mycket armbågar i sitt spel. I övrigt var jag imponerad av deras nickspel och bra passningar. Våra tjejer brukar spela bättre, så jag vet ju att de kan. Igår var nog bara en lite sämre dag på jobbet. De gjorde så gott de kunde denna, soliga men kalla sensommarkväll.


Kamilla tjongar iväg bollen från vårt målområde.


Här gör Felicia måååål.




Spring Emmy, spring!




Efter bara tio minuter in i matchen stod det 2-0 till hemmalaget och huvudena började hänga lite på våra grönvita, som dagen till ära fick spela med blå västar, då LGoIF har samma matchfärger. Våra duktiga tränare peppade tjejerna och de gav inte upp. Felicia kom in och reducerade till 2-1. Tyvärr fick inte Edenryd in fler mål, trots flera fina chanser, bla en av Dottern. Åh, vad jag skrek!!!

Lönsboda GoIF fortsatte sitt snabba spel och satte till sist 3-1, vilket blev slutresultatet. Nu passerade de "oss" i tabellen, men det råder vi snart bot på. En tillfällig svacka kan alla ha och våra flickor spelade absolut inte dåligt igår, bara lite håglöst. Bättre lycka nästa gång, men då kan tyvärr inte jag följa med. Dottern är hos sin pappa och ska ha släktkalas. Hon fyllde nyligen 10. Jag ska iväg. Jag hoppas någon annan tar lite bilder och vill skriva ett gästinlägg. Meddela under träningen i nästa vecka.


Tack för god match!





Efter matchen bjöds laget och föräldrarna på varmkorv. Ett lyckat tilltag av en hängiven förälder. Alla åt och verkade glömma förlusten. Nu blickar vi framåt. Tillsammans är vi starka.


Mmmm, så gott! Alla åt med god aptit. Några visste om del hela, andra blev överraskade.


Bullens varmkorv...


Så här borde vi samlas efter varje match. Bra sammanhållning i laget och mellan föräldrarna ger trygghet.


Målgörare: Felicia, även kallad Tungan.

Tills vi ses igen... KRAMEN!
PS. Åh, vad jag är glad att jag inte bor i Lönsboda... Förbannade myggor!!! Tusentals... Jag har knappt sett en enda mygg på hela sommaren, så nu kom alla emot mig på en gång. Jag blir inte biten, men de är irriterande. DS.