Med andan i halsen kom jag sättande till gröna och soliga Strandängen för att se IFÖ Bromölla IF möta Kalmar-laget Lindsdals IF. Jag hade ju praktiskt taget lovat Matte, och fotboll i alla former är ju det bästa som finns.
Bromölla började håglöst och emellanåt nästan stillastående. Efter bara 7 minuter satte smålänningarna 0-1 och chanserna fortsatte komma. IFÖs mittfält kändes ofta helt osynligt, men backlinjen och Ola Olausson i mål lyckades hålla rent. Framåt tog det oftast stopp vid motståndarnas backlinje. Matte gjorde sitt yttersta för att få fart på spelet.
I andra halvlek ryckte Bromöllagrabbarna upp sig ordentligt. Passningsspelet fungerade bättre och redan efter 4 minuter kom kvitteringen. Bromölla roffade åt sig en hörna som de förvaltade alldeles utmärkt.
Mot slutet av andra halvlek orkade inte Bromölla hålla sitt fina spel. Lindsdal fick fler och fler chanser, men resultatet stod sig. Det blev 1-1. En pinne är ändå en pinne.
Noterbart... hur i hundan orkar gubbarna längst upp vid räcket gnälla och klaga hela matchen igenom? Jag fick nästan skavsår i öronen. Stanna hemma om laget är så värdelöst! HEJA BROMÖLLA!
Tills vi ses igen... KRAMEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar