Lökens triumf

Efter den trista förlusten på Strandvallen på Annandag påsk, var det många olyckskorpar som kraxade. Man menade att nu var det slut på MAIFs lek. Nu var det allvar. Utan Bagarn skulle de inte klara sig.
Vilken underbar känsla då, att få åka hem från Halmstad och Örjans vall med tre nya fina poäng i bagaget, HBK - MAIF 1-2.

Alla bilder i bloggen, eller åtminstone de flesta, är klickbara, så de blir större. Det kan ju vara bra om man vill kolla in detaljer.

MAIF spelade bra i första halvlek. Avstängde Grahns ersättare för dagen var Löken, som faktiskt axlade manteln med bravur. På kanten hittade vi Nicke, som startade istället för skadade Danne. Även han slet och gjorde vad han skulle. Ivan fick agera parhäst med Robledo på mittbacksposition, vilket var lyckat. Han var ju mittback när han kom till MAIF.

Eken var inte lika framträdande, men det gjorde ju inte så mycket, när andra också kan... Han ska ju inte alltid behöva dra det tunga lasset och ha förväntningarna på sig. EN spelare gör ju inte ett lag.

Trots att MAIF förde spelet större delen av tiden, lyckades Halmstad, efter slarv i MAIFs försvar, få inte bollen bakom Asper till 1-0. Oj oj, vad skulle nu hända? Skulle de bli ännu en förlust?

Nähej då, MAIF ångade på med sitt fina spel och bara 14 minuter senare lyckades Daniel "Nicke" Nicklasson trycka in kvitteringen till 1-1. Jätteskönt! Nu kändes det med ens lite lugnare.

Försvaret ryckte upp sig och när HBK tog sig ner mot Aspers domäner, behövde man inte vara lika ängslig längre. MAIF vann de flesta bollarna, både på marken och i luften.

MAIF behöll trycket på HBK och i 43 minuten kom ledningsmålet, till 1-2,
av David "Löken" Löfquist, som blev mycket lycklig.

Matchen gick till halvtidspaus med MAIF i ledningen. Så bra, så bra!

Andra halvlek blev inte lika rolig. MAIF kom inte helt upp i samma standard som i första. Försvaret darrade mer och Asper slet som ett djur i sin bur. Det var nära kvittering många gånger. Denna dag hade Mjällby alla tänkbara gudar på sin sida, för bollen studsade verkligen vår väg hela tiden. En gång hamnade de i mål bakom Mattias, men det blev bortdömt. Tack-o-lov!!! Anfallarna lyckades inte heller med sina försök, vilket ibland kändes frustrerande.

Resultatet 1-2 stod sig tiden ut och MAIF kunde åka hem som glada segrare. Hela supporterbussen var ett enda stort leende hela vägen hem.

"Mathias i Backen", MAIFs egen maskot, bjöd på skönsång i bussen, både till och från Halmstad. Den killen kan man inte annat än att älska. Ett enda stort hjärta!

Om alla supporterklubbar hade haft en ordförande som Joelsson... Mmm.... Vilka härliga supportrar alla skulle vara då!!! Visst har han vissa fel och brister ;) men vem har inte det :) Jag är Niklas största fan!

Nu ska jag ta och baka några bullar och sticka en OS-mössa :D

Tills vi ses igen... KRAMEN!