Kalmar visade sig inte alls från sin bästa sida. Det var råkallt och blött och skurarna visade sig med jämna mellanrum. Inte trevligt för vare sig spelare eller publik. Ja, spelarna hade nog inte tid att fundera på det. De skulle ju jaga boll.
Det blev 1-1, där Kalmar stod för det första, som sen fick igång matchen på allvar. Båda lagen hade chanser som kunnat avgjort matchen, även om herr Rydström och hans entourage tyckte att de borde vunnit. Jag kan säga att vi är ganska många som gärna argumenterar emot.
Musse, vår frälsare, såg till att vi fick med oss en poäng hem. Hade han haft målguden på sin sida, så hade det lätt blivit fler. Även Eken kunde nätat.
Nåja, vi ligger femma med två omgångar kvar. Det spottar vi inte alls på. Nu ser vi fram emot revanschen som finns att utkräva på Olympia. På torsdag blir det ett lämmeltåg av bilar som far till Helsingborg för att heja fram MAIF mot HIF i Svenska Cupen-semin. Heja, heja!
Jag har lovat mig själv en ledig kväll. Jag ska se matchen från läktaren tillsammans med mina kära. Dock tvivlar jag på att jag kommer lämna kameran hemma. En och annan bild blir det säkert. Det sa i alla fall Musse tidigare idag, när han kom och handlade av mig.
Tills vi ses igen... KRAMEN!