De allsvenska lagen faller som käglor på Strandvallen. Malmö FF, Hammarby IF och snart... AIK. MAIF körde över söderkisarna och tog sig vidare i Svenska Cupen med styrka och pondus. GRATTIS KILLAR!!!
Jag sitter här, fortfarande med ett leende på läpparna, och tänker på matchbilden, som inte på långa vägar liknade den i söndags mot Ängelholm. Vilken skillnad!
Jag myser också när jag kommer ihåg grattis-hälsningarna och handklappningarna utanför Strandträffen av Hammarby-fans, som erkände sig besegrade, men som ändå bar sig vettigt och storsint åt. Trevliga killar!
Jag njuter också av känslan att min pappa, som är Hammarbyare och äntligen tog sig till Strandvallen för att se fotboll, fick se det Mjällby AIF som jag älskar och följer med liv och lust. Underbart att han fick se så fin och underhållande fotboll på Sveriges vackraste arena.
Vilken match! Den innehöll bländande fin fotboll, snygga passningar, snabba kontringar och framför allt otroligt vackra mål. Jag kan inte lovorda våra killar mer än jag gör idag. Om de sen inte går längre i cupen, vilket jag verkligen hoppas att de gör, kan man tänka tillbaka på denna matchen och bara njuta. Peter Swärd har blåst fart i laget.
Till matchen...
Det började lite trevande, denna soliga maj-kväll. Man kunde skönja ett litet ställningstagande från början och Hammarby tog initiativet direkt. De kom t.o.m. till avslut ganska så omgående, men det var ingen direkt farlig situation. Backlinjen och Asper hade läget under kontroll. Inom några minuter hade MAIF fått fart på sitt spel och med ca 6-7 minuter spelade, kunde man tydligt se vilka som styrde spelet... Mjällby AIF.
Swärds vapen, att använda tre forwards som en spjutspets framåt, gjorde susen. Adam Berner och Marcus "Eken" Ekenberg med en något släpande Erton Fejzullahu regerade. Den fart och frenesi de producerade, var det inte mycket att göra åt. Ertons misslyckade skott på mål blev till ett lyckosamt skott i mål av Adam i 11 minuten. 1-0 till Listers stolthet. Jubel!!!
Endast ett par minuter senare var det klippt igen... för Hammarby Eken kom fri med målvakten, som inte kunde annat än att se bollen passera in i maskorna. 2-0 till de gulsvarta. Nu var MAIF verkligen kungar på Vallen. Skulle detta hålla? Ja, sett till spelet, rådde det inga tvivel om att Mjällby skulle gå segrande ur denna bataljen. De gröna hade inget att säga till om. MAIF spelade underbart!
Erton, som mer agerat spelfördelare än anfallare ikväll, fick sitt mål han också. När Adam blev nerdragen i Hammarbys straffområde i 33e minuten, blev Erton återigen målskytt på straff. 3-0 och Erton slapp gå mållös. Något han är mindre van vid numera.
Resten av första halvlek fortsatte i samma anda. Enda smolken i bägaren var att den evige kämpen Daniel "Ivan" Ivanovski blev knockad i en nickduell och fick lämna matchen. Han kämpade på halvleken ut, men man kunde tydligt märka att något var fel. Han kände i ansiktet gång på gång.
I pausen byttes han ut mot William "Wille" Leandersson, som tydligen kan allt. Han fick gå in som högerback, vilket är ytterst ovanligt för honom, men han gjorde det bra. Han gör allt bra, Wille.
Stackars Ivan, fick styra kosan mot hospitalet och undersöka fejset. Okbenet hade fått sig en smäll. Vill det sig riktigt illa blir han borta i flera veckor.
Andra halvlek startade som den första slutade. MAIF styrde spelet och Hammarby kämpade febrilt. Ett par fina chanser från Mjällbys sida, men inget mer mål. Sakta men säkert kom Hammarby tillbaka.
När de två rutinerade spelarna Söderström och Jensen återigen fick chansen av coach Gustavsson, efter sina skador, ändrades matchbilden.
Med ca kvarten spelad av andra tog Hammarby över mer och mer. Hammarbys reducering till 3-1 kom i 63 minuten genom att Charlie Davies kunde löpa rakt igenom MAIFs försvar och sätta bollen bakom Asper.
Hammarby fick mersmak och kämpade verkligen för att komma tillbaka. De var redan inne i matchen och började göra det mesta rätt. Knapp 10 minuter efter första målet kom det andra genom Chanko, som drämde till ordentligt. Oj, oj, 3-2. Skulle Mjällby tappa hela sin ledning?
Nu var det riktigt kämpigt för de gulsvarta. Hammarby hade vittring och gav allt. Mjällby spelade inte dåligt och backade inte hem totalt. Kontringstillfällena fanns och spelarna körde på. Det nya MAIF hänger inte med huvudena och ger upp. Det nya MAIF ångar på till sista minuten.
Swärd hade redan gjort två byten... Wille i paus och Adam mot Osiako i 68:e minuten, då Adam var helt slutpumpad efter allt spring. Nu behövdes ytterligare friskt blod. I 85:e minuten kom David "Löken" Löfqvist in istället för Emanuel "Manne" Svensson.
Löken, som fått utså både spott och spe den senaste tiden. Från läktarplats har man hört glåpord skrikas och på forumet har det spytts galla över honom. Löken, som börjat denna säsong på ett jättebra vis. Han har sett pigg ut och har vuxit som spelare. Tyvärr har han inte skapat så mycket de senaste två matcherna. Om det beror på den onda ryggen eller på ett svajande självförtroende, men jag tycker inte han förtjänar allt det som sagts.
Nu kom David "Löken" Löfqvist in och fick bollen nästan direkt. Med pigga ben orkade han jaga, vilket de andra inte hade så mycket krafter kvar till. Han såg sin chans att visa vem han är.
Det blev övertid. Speakern annonserade minst 3 extra minuter och hjärtat bultade hårt i bröstkorgen. HU!!! 3 lååååånga jobbiga minuter...
DÅ... i 92a... Erton kom fri på kanten och löpte med bollen ner mot Hammarbys planhalva. En snygg passning snett över till en fri Löken på andra sidan. David satte fart. 4-2. JAAAAAAAA!!!!
Jag fällde en liten tår. Jag blev så glad att matchen var punkterad. Jag blev så glad att Löken fick göra målet. Tjoho!!!
Fotografering av Kronfågelpriset, glada MAIF-killar och presskonferens... Allt är som i ett töcken. Det känns som om Mjällby vunnit hela Cupen. Underbar känsla!
Nu suger vi på denna karamell några timmar till, sen tar vi nya tag. Det blir buss till Ljungskile på söndag och ännu en seriematch som måste vinnas. HEJA MAIF!!!
Tills vi ses igen... KRAMEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar