TACK alla ni härliga vänner, som lämnar fina kommentarer här i bloggen, via mail eller t.o.m. öga-mot-öga när vi ses. Jag blir så sporrad att fortsätta när så många ger mig en klapp på axeln.
Dagens match på Strandvallen verkade dra mycket folk. Jag möttes av väldigt många bilar och tillhörande människor. Dock annonserade speakern att det var ca 2500 personer på Vallen. Det kändes som fler.
Läktarna var mycket mer fyllda än de varit de andra två matcherna som spelats hemma. Nåja, kanske räknar de fel. Kanske ville de räkna fel. Hm...
I vilket fall som helst hoppades vi naturligtvis på seger mot Örgryte IS, men visste att det förmodligen skulle sitta långt inne. ÖIS är ett svårspelat lag. Man skulle få se upp med bl.a. Pavel. Han är farlig, det vet vi ju.
På väg till ståplatsläktaren hittade jag denna lilla skara av bortasupporters. Det fick mig att undra hur mycket av ramsorna som skulle dundra ut i etern. TV4 Sport hade ju denna match som dagens direktsända Superetta.
MAIFs klack var stor och började bra. Tyvärr dog den ut en hel del under matchens gång - ganska förståeligt - så det var tidvis bara ÖISarna som hördes. Åtminstone där jag stod.
Mjällby AIF började minst sagt trevande. Hade de för stor respekt för motståndarna eller var de bara loja idag? Inget verkade gå deras väg och passningsspelet var uruselt. Örgryte fick styra och ställa ganska ordentligt.
MAIF hade mycket boll, men lyckades inte förvalta chanserna alls. Jag blev nästan mörkrädd igen. Jag blir det ganska ofta...
Eken, som brukar vara den stadiga klippan man alltid kan lita på, fick inte mycket uträttat. Han hade en del chanser, men bollen ville inte som han ville. Man kunde tydligt märka frustrationen hos honom.
Löken, som var så bra mot LB07, svajade lite, men gjorde nog en helt ok match i alla fall. Han fick plats i startelvan, som för övrigt innehöll även Asper, Ivan, Robledo, Robin C, David Rehn, Danne, Johan, Erton, Marcello och, som tidigare nämd, Eken.
MAIF hade många hörnor, men precis som vanligt lyckades de inte sätta bollen i mål. De är alldeles för dåliga på fasta situationer. De måste höja procentsatsen avsevärt, om de ska kunna slåss mot de "tyngre" lagen.
Det undermåliga spelet ikväll fick mig att fundera på förra säsongens andra halva. Ska de tappa sugen redan nu? Nä, jag får verkligen hoppas att de rycker upp sig efter dagens insats.
Efter flera ganska klara chanser åt båda hållen, satte så ÖIS bollen i nätet bakom Mattias, som nog gjorde sin tuffaste insats hittills. Det var i 20:e minuten som Patrik Elmander gav göteborgarna ledningen. Suck! Det här var verkligen inte vad vi behövde. Luften gick ur klack och publik. Det som redan var dåligt, blev genast ännu sämre.
Pavel fick en del applåder vid presentationen av lagen, men ju längre matchen led, desto sämre verkade Listerpubliken tycka om honom.
De gul-svarta gick till halvtidsvila med ett-måls-underläge. Vad skulle nu Thomas kunna säga för att få dem att skärpa sig? Skulle han skälla? Undertecknad och några övriga "kunniga" på läktaren hade svårt att tro det. Efter matchen träffade jag en mycket initierad källa, som meddelade att så nog hade skett ändå. Thomas var förgrymmad över att det planerade spelupplägget varit som bortblåst på plan. Laget hade inte följt något som sagts före match. Denna källa står laget mycket nära, så jag litar helt och fullt på honom.
Vad som försiggick på plan under pausen är för mig en gåta? Visa frisyrer under en fotbollsmatch. Vem är intresserad där? Och på så långt avstånd...?! Killarna som värmde upp fick i alla fall många söta flickor att titta på.
Robledo var som vanligt en klippa i backlinjen. Han "ar som en stoar ardennarhaist", som en Nogersundsbo sa på klingande Listerländska på vägen hem. Jag kunde bara gå bakefter och småflina. Det lät så härligt.
Nr 22 Boyd Mwila blev utbuad när han lämnade plan i 69:e minuten. Välförtjänt!!!...efter alla maskningar och annat trams han höll på med. T.o.m. domaren genomskådade honom och struntade i honom allt som oftast.
MAIF fortsatte med mycket bollinnehav och många fasta situationer, men jag behöver väl knappast säga att de inte lyckades förvalta något. Totalt frustrerande!
Jag var rädd att hela laget skulle ge upp, men man lyckades tända till lite mot slutet. David Rehn byttes ut mot Jocke Alexandersson i 67:e minuten och Löken lämnades plats för Osiako i 72:a. Då lyckades mittfältet hålla boll lite längre och uppspelen kändes något säkrare. Fortfarande var det dock inte komplett.
Robin gjorde några hjälpinsatser nära mållinjen, då Asper var ur läge. TACK Robin! Både på huvudet och med foten lyckades han. Tyvärr gjorde han även några ganska stora tavlor också, med med turen på sin sida.
Så blev då Adam Berner inbytt i 79:e minuten, då Marcelo hade gjort sitt för idag. Skulle detta ingrepp leda till något? Vi kunde bara hoppas.
Jo minsann, satt den inte där i alla fall... I 88:e minuten låg bollen innanför mållinjen i Örgrytes bur. Det tackar vi lille pigge Adam för, som satte skottet efter en passning av Johan Svensson. Skönt! Kanske en poäng räddad i alla fall.
Med hjärtat i halsgropen kom grabbarna grus undan med blotta förskräckelsen ikväll. Det blev 1-1 mot det röd-blå Örgryte IS. Fortfarande ingen förlust och det får vi faktiskt vara mycket lyckliga över. Det kunde gått åt pipsvängen med detta undermåliga spel. Tills vi ses igen... KRAMEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar