Härlig kämpaglöd

Abstinensen efter fin fotboll tog sig stora uttryck idag. Trots halvtaskigt väder och lagom trötthet, kunde vi inte låta bli att gå på dagens match på Strandvallen. Det kunde ju inte bli sämre än de matcher vi sett på sistone.
Det var slutspel i Juniorallsvenskan och Ung-MAIFarna tog emot Malmö FF. Vi hade klätt oss varmt och tagit på det glada humöret, MAIF-kepsar och halsdukar. Vi ville se fin fotboll igen.
Jag ska villigt erkänna att jag aldrig tidigare varit på en juniormatch och känner inte alls till så mycket om laget. Jag är dock villig att lära mig. Det här laget visade stor potential och det finns många löften för framtiden. Jag blev riktigt glad av att se dem spela. Vilka härliga killar! Vilken kämpaanda! Jag förstår verkligen att de tog hem segern i sin serie.

Det var inte alls många som tagit sig till Vallen, denna regniga, kalla dag. Jag kan tänka mig att det var endast de närmst sörjande och lite goda vänner till spelarna. Tack-o-lov att man upplåtit A-planen idag, på så vis kunde vi nu sitta under tak. Regnet öste ner under stora dela ar matchen.
De senaste A-lagsmatcherna har man efterlyst bättre coaching från lagledartruppen. Jag och mina kumpaner har tyckt att Thomas sett lite lam ut vid sidlinjen. Idag kunde vi på nära håll se hur riktig coaching ska se ut. Stefan Ekstrand, supertränare och tillika min dotters lärare, är värd sin vikt i guld. När ska han gå in och rätta till problemen i A-laget. Han och den galne tysken, Peter Antoine...
Junior-MAIFarna spelade jättebra och det var verkligen synd att de inte fick vinsten med sig. De gjorde 3 väldigt fina mål, som vilken vuxenspelare som helst skulle kunna sålt sin mamma för. Malmö åkte hem med en 5-3-seger efter förlängning (3-3 efter full tid). Ni spelade trots detta hur bra som helst, grabbar! Jag ser framtidshopp för A-laget.
Tills vi ses igen... KRAMEN!