Efter matchen igår hade jag blandade känslor. Var detta vändningen för Mjällby? Skulle poängen de faktiskt tog igår vara markeringen att de ska ta fler poäng framöver? Chansen att ta sig till Allsvenskan verkar som bortblåst, men möjligheten att ramla ur serien är ju inte helt borta. Det måste de undvika till varje pris. Nu måste de kämpa för att hålla sig kvar och placera sig så bra som möjligt. Helst bättre än i fjol. Det är väl det man strävar efter.
Sambon och jag hade före matchen sagt att vi vill se bortamatcherna i Malmö och Växjö såväl som alla resterande hemmamatcher. Vi ville dock se lite hur det skulle gå mot Åtvidaberg. Nu har vi en del att fundera på. Ska vi verkligen lägga pengar och tid på att köra alla dessa mil för att se Mjällby åka på spö gång efter annan? De förlorade visserligen inte igår, men de vann ju inte heller.
Kärleken tycker vi ska köra. Vi har checkat lite med hans kusin om han vill följa med igen. Vi hade ju väldigt trevligt sist vi var på fotbollsutflykt. Då bar det av till Helsingör och sen Landskronamatchen. Den dagen körde vi hem med stora leenden och varma hjärtan. Ska vi kunna locka MAIF till detta igen? Vi får hoppas det.
Om vädret tillåter en utflykt, så ger vi oss nog av till Malmö på söndag. HEJA MAIF!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar