MFF kan inte vinna på Strandvallen

Äntligen! Nu har jag tid att sitta med bilderna och bloggen. Jag måste ta lite andrum ibland. Jag hoppas ni förstår.
Igår var en sån dag. Kameran krabbade. Jag vet inte vad det är för fel. Det som skrämmer mig är att jag inte har råd att laga den om det är något större fel och då kommer jag inte kunna fotografera på ett bra tag. Aj aj! Hur ska det gå?
Vädret och kylan gjorde inte saken bättre. Jag hade klätt mig sådär mittemellanvarmt. Det var ganska skönt väder när jag stack hemifrån, men skeptisk som en mamma kan vara, så packade jag ner extra byxor och underställströja. Varför byxor? Jo, ifall regnet skulle tillta. Jag gillar inte blöta brallor.

Jag blev avsläppt med min packning strax innan Strandträffen. Istället för de gulsvarta tröjorna möttes jag av idel ljusblå killar med ölburkar i handen. Alla var på ett strålande humör och vill bli plåtade och krama mig. Efter några ord förstod jag att det var de trevliga MFF-supportrarna jag träffat på. Härliga killar, med glimten i ögat. Någon av dem trodde t.o.m. på oavgjort. Haha! Så fel jag tyckte han hade. Jag höll benhårt fast vid att MFF aldrig vunnit på Strandvallen i tävlingssammanhang och det skulle inte ändras idag heller.

På Vallen var festen i full gång, trots att jag kom endast en kvart efter öppnandet. Hälleviks Tradjazzfestival representerades av Uno, Bengt & co. Jag är inget stort fan av jazz, men idag diggade jag gärna i takt med trumpet, trombon & min musiklärare Bengt Svenssons trummor. Mycket trevligt. Välkomna till Hällevik den 12-14 augusti!

Om mindre än fyra veckor är det dags för sommarens stora begivelse för många. Jag är en av dem som längtar mig blå efter Sweden Rock Festival. De stora dragplåstren för i år är Guns N' Roses & Aerosmith. Jag hoppas ha tid att se så mycket som möjligt. Det är livet det - näst efter fotboll & MAIF ;)

Fast.... Vågar jag mig dit i år? Det ser lite oroväckande ut. Är SRF egentligen ett gruppboende för 80-talsrockare som vägrar inse att vi trätt in i 2000-talet? Nåja, dessa underbara varelser skrämmer inte mig. Jag kommer!

Den 21 juli drar Östersjöfestivalen igång med buller och bång. Hårdrocksbandet Europe inleder hela härligheten med stor konsert mitt på Torget i Karlshamn. Det får man inte missa. Jag åker alltid dit minst en kväll, om inte för musiken, så för Vildsvinskebaben man kan köpa på torget. Mums!

Vi får för allt i världen inte glömma Killebom i Sölvesborg den 7-11 juli. Idol-Erik kommer, precis som Nanne Grönwall & Calaisa. Restaurang Rundella håller hov med JJ Band, rockabilly & Sméns Baglomma. För dem som gillar det, så kommer ju faktiskt Thorleifs åxå...

Glöm inte att bilderna oftast är klickbara, så det förstoras en aning - om man vill studera lite närmre.

Klockan närmade sig 16 och det var dags för matchstart. Det blev kallare och regnet, som var utlovat att hålla sig borta, hängde i luften. Jag hade ingen lust att sitta nere vid planen och få både mig själv och kameran dyngsur. Istället valde jag att stå uppe på pressläktaren. Det var inte världens bästa beslut, eftersom El Kabir & Löken hade lekstuga med MFF under första halvlek och jag stod helt fel. Alla på sittplats ställde sig naturligtvis upp och jublade, vilket skymde sikten helt för en som är kort i rocken som jag. Det gör inget. Jag var lika glad som dem och hade gjort detsamma. Jag misstänker ändå att kameran hade mått ännu sämre om jag suttit vid sidlinjen istället.

Vad trist var att man inte hade någon värd på plats där uppe. Nu stod och satt allehanda ickebehöriga där, vilket gjorde det trångt och ibland oframkomligt. Men, det kanske var jag som var på fel ställe... Vad vet jag?

Den pirriga känslan jag hade innan matchen, försvann ganska snabbt efter att domare blåst igång killarna. MAIF visade direkt att man inte tänkte släppa någon seger till MFF. De ljusblå fick inte komma närmre vårt straffområde än framför vår backlinje. Där fick de vända om.

Som jag skrev tidigare, blev det inte många bra bilder under denna matchen. Vädret gjorde sitt till. Det var inte lätt att få till inställningarna i det gråmulna ljuset. Att sen kameran i sig självt inte verkar må bra, är trist. Jag hoppas...
Tack-o-lov har jag fått låna några bilder av min gode vän och fotokollega Thomas Püschl. Tack!!!

När Musse gav MAIF ledningen efter ca 11 minuter, kom tanken att det var skönt. Nu fick vi ett litet försprång. MFF måste göra två mål för att vinna.

När sen Musse satte 2-0 efter ca 22 min, bultade hjärtat stenhårt. Detta kunde kanske gå vägen. MFF skulle behöva 3 mål för att vinna.

Det var fullt ös på klacken idag. Visserligen hade de inte mycket att sätta emot MFF-familjen, men de gjorde ett kanonjobb. Som vanligt! Härligt jobbat alla!!!

Rolle Nilsson hade ett tufft jobb vis sidan av plan. Hur skulle han få ordning på spelet och gå vinnande härifrån? Första halvlek var urusel från MFFs sida, så det var inte mycket att göra.

Jaaaaa! Innan första halvlek var över, hade MAIF 3-0 på MFF. Vilken känsla! Det finns inte ord för att beskriva vad som forsade genom kropp och hjärna. Hade jag haft Löken framför mig, hade han fått en stor blöt puss - den stackarn ;)

Vem hade trott, bara trekvart tidigare, att MAIF skulle gå till paus med 3-0 på MFF? Malmö som spelat så bra hela våren och som kom till Strandvallen med endast en förlust i bagaget. Nej, jag kan nog tillstå att ingen på Vallen trott detta. Jag lovar! Det var euforiskt.

Jaså! Jaha... det är visst fler som vill pussa och krama Löken. David Löfquist, som skrivit in sig i målstatistiken på allvar. Det är ju det jag sagt hela tiden. Att Löken är någon att räkna med. Att Löken skulle växa. Jag hade rätt.

Näe Daniel... Klä på dig, pojk! Det är ju för sjutton svinkallt. Jag förstår att ni är galna av lycka, men tänk på hälsan.

Man kan ta på stämningen i klacken. Vilken lycka att få visa alla TV-tittare att MAIF fortsätter att vara ett lag att räkna med. Det är underbart!

Musse har lugnat ner sig avsevärt efter sin avstängning. Jag förstår att man tagit långa snack med honom och att han själv inser att det går inte att brösta upp sig och tjafsa på plan. Nej, man ska spela boll och låta domaren döma. Bra gjort, Musse! Nu får vi istället se vilken briljant spelare du är. Tack!

MFF startade piggt i andra. De var inställda på att försöka göra mål och komma ikapp. Redan 6 min i andra, satte Daniel Larsson 3-1 bakom en helt ställd Asper. Aj aj, låt dem inte komma när nu.

Jo då... bara ytterligare 6 minuter senare satte Pontus Jansson 3-2. Nu var det match igen. Huga! Med hela 33 minuter kvar av matchen hade jag nu hjärtat i halsgropen. Ingen skön känsla. Efter att han mått så gott i pausen, kom ett litet uns av tvivel smygande i magen. MAIF fick bara inte tappa det här.

I 87e minuten byttes Marcus Ekenberg ut. Med sina två målgivande passningar, lämnade han över kaptensbindeln och platsen till Daniel Nicklasson. Denne tackade för förtroendet med att bara sex minuter senare punktera matchen med ett snyggt skott förbi Johan Dahlin i MFF-målet och rakt bort i insidan av burgaveln. Tack för det, Nicke! Istället för 3-3, som vi längre trodde skulle blir slutresultatet, vann MAIF med trygga 4-2. Tack, tack, tack! Det kom en tår till.

Med en match kvar före uppehållet, har nu Mjällby AIF en fin 4:eplacering i Allsvenskan och 21 vackra poäng. På lördag drabbar de samman med Åtvidabergs FF på Kopparvallen. Jag misstänker att killarna vill ta revansch för förlusten i sista matchen i höstas. Då gällde de inget, eftersom AS-biljetten och seriesegern redan var bärgad, men ingen vill ju egentligen förlora. Nu står det mellan de två nykomlingarna. Klart att MAIF vill visa var skåpet ska stå.

Tyvärr kan jag inte vara på plats. Jag måste jobba och tjäna lite pengar. Man kan inte leva utan lite riktig lön.

Tills vi ses igen... KRAMEN!